Ljunglöfska slottet

Ljunglöfska slottet och ”Snuskungen”

Första gången torpet Blackeberg omnämndes var år 1599. Knappt 200 år senare, 1785, köpte bagaren och handelsmannen Johan Tillander Blackeberg för att använda torpet som sommarställe.

Ljunglöfska Slottet vintertid

Snuskungen Knut Fredrik Ljunglöf

1861 revs det lilla torpet av ”Snuskungen” Knut Fredrik Ljunglöf (1833–1920). När han år 1860 övertog sin fars verk ”Ljunglöfs Tobaks Fabriks Tillverkningar” var firman världens största snusfabrik och den näst största tobaksfabriken i Europa. Under slutet av 1800-talet investerade Ljunglöf i stora landområden väster om Stockholm och i Blackeberg lät han bygga både sjövilla, stall, kvarn och såg i den lantliga idyllen.

På 1880-talet var det dags för nästa bygge, den kulturhistoriskt värdefulla mangårdsbyggnaden Lilla Ängby, som ligger i hörnet av Holbergsgatan och Blackebergsvägen. Nordväst om gården ligger Ängby kyrka, byggd 1959. Den fristående klockstapeln har, liksom kyrkan, ett vackert läge i sluttningen mot Islandstorget.

Större planer

Snuskungen hade dock ännu större planer och under åren 1890–1893 lät han uppföra sin stora villa intill Mälaren och en tillhörande park, Ljunglöfska parken, med sällsynta träd som lärkträd, silvergran, cypress, blodbok och kinesisk apel.

Den fyra våningar höga byggnaden i natursten ritades av arkitekten Gustav Lindgren (1863–1930). Exteriören var en blandning av ”kontinental spansk-portugisisk” stil med element av nybarock. Invigningen firades på Snuskungens 60-årsdag den 30 juni 1893 med pompa och ståt.

Hit till Blackeberg och Ljunglöfska slottet kom gräddan av Stockholms köpmanshus liksom kung Oskar II som ingick i Ljunglöfs umgänge. Efter att ha avnjutit mat och dryck avslutades aftonen ofta i groggtornet med dess hänförande utsikt över Mälaren.

Staden tar över området

1940 såldes området till Stockholms stad efter att ha tillhört Frimurarorden sedan 1926 och Ljunglöfska slottet är trots ett par invändiga ombyggnader under 1900-talet ovanligt väl bevarat. Fortfarande kan besökaren se villans detaljrika och minutiöst utformade interiör med eldstäder, takstuckatur, golvbeläggningar, utskurna trädetaljer och smidda och gjutna detaljer av metall, mosaik och kakel.

Åren 2013–2014 genomgick slottet en grundlig fasadrenovering. Man såg till att villans utvändiga material och dess detaljrika exteriör blev densamma som när villan uppfördes.

I dag används Ljunglöfska slottet och dess matsalar, sällskapssalonger och konferensdel till fester, affärsmöten, seminarier, kurser, julbord eller bastukvällar. Lunch, middag eller supé dukas upp i praktiskt taget alla salonger.