Bostadsbyggande

1950-tal i tidstypisk stil

Åren 1950–1952 byggde Svenska Bostäder 845 lägenheter och en stor panncentral i Blackeberg och under fyra decennier fanns här endast hyresgäster. Det var först 1991, efter ett beslut i Stockholms kommunfullmäktige, som hyresgästerna i Blackeberg fick erbjudande om att ombilda fastigheterna till bostadsrätter.

Blackeberg 1950. Foto: Wikimedia

Trög försäljning till en början

Till en början gick utförsäljningen trögt och redan 1999 stötte erbjudandet på politisk patrull. Inte förrän efter regeringsskiftet 2006 blev det fritt fram för kommunerna att sälja hela eller delar av sina bostadsbestånd.

Över 5 000 Stockholmare

Sedan dess har allt fler hyresrätter ombildats till bostadsrätter och nu finns 22 bostadsrättsföreningar i Blackeberg. Området har byggts ut i flera omgångar och i dag bor nästan 9 000 stockholmare här. De allra flesta, över 5 000, är mellan 25 och 64 år och runt 1 700 är mellan 0 och 19 år.

Eftertraktat område

Området har blivit allt mer eftertraktat av bostadssökande och under 2000-talet började Blackebergs södra och norra utkanter bebyggas med attraktiv nyproduktion. Ytterligare utbyggnad är beslutad vid Islandstorget och i området kring Blackebergsvägen ned mot Mälaren.

Nordiska författare har givit gatorna namn

Namnet Blackeberg har ingenting med ”svart” att göra, som man lätt kan tro. I stället är stadsdelens namn en sammansättning av adjektivet ”black” – blekfärgat – och ”berg”.

När stadsdelen började ta form i början på 1950-talet fick 13 av de nya gatorna i Blackeberg sina namn från kategorin ”Nordiska författare” – allt från Arvid Mörnes väg till Wergelandsgatan.

Kristian Rosengren på Stadsbyggnadskontoret i Stockholm kommenterar gatunamnen i Blackeberg:

— I protokollen så långt tillbaka som på 1950-talet står det väldigt lite om anledningen till namnvalet. Ofta finns det inget glasklart svar utan det handlar mer om att hitta en kategori, en begreppsvärld, som passar. I det nya området vid Islandstorget kommer det bara till en ny gata och den har fått namnet Cora Sandels gata.

Namnet knyter an till traditionen med nordiska författare. Cora Sandel, som är pseudonym för Sara Fabricius, föddes 1880 i Oslo, Norge och debuterade först vid 46 års ålder med boken ”Alberte och Jakob”. Trots stora litterära framgångar med många fler böcker, levde hon ett ganska tillbakadraget liv fram till sin död 1974 i Uppsala.